Är helt klart något som jag själv saknar, eller kanske inte saknar, är väldigt dålig att ta. I mångt och mycket handlar det om att tiden springer iväg. Man säger sig att man skall göra lite mer lite oftare och sen har det gått två månader utan att någon förändring skett. Detta tror jag att väldigt många lider av. Jag gör det, åtminstone när jag tänker i de banorna.

Men initiativ handlar inte om att skaffa sig tid. Initiativ handlar om att göra det bästa med nuet och den tid vi har. Istället för att tänka att jag skall bli bättre på att träffa mina vänner, ta och bestäm en träff med några av dem. Bjud hem dem på fika eller se om de har lust med en shopping tur.

Detta är iofs vänner man redan har. Så det finns ett visst mått av säkerhet inblandat. Om de inte har tid så vet man att de kommer ha tid någon annan gång. Det är värre med nya bekantskaper, och så här under våren så spirar dessa för fullt.

Att ta initiativ till nya bekantskaper kan ofta vara läskigt, men varför skulle det vara värre att bli "dissad" av en främling än en nära vän? Det som många oroar sig för är precis det som andra oroar sig för. Och alla ser upp till den som vågar ta lite initiativ. Nu bor jag i Luleå, en trevlig stad nu när människorna kommer ut ur sina iden, men det finns ett stort problem.

Initiativ verkar vara ett enkelriktat begrepp i umgänget på barer och uteställen. Det hänger kvar sedan länge att tjejer skall bli "uppvaktade" och killar anstränga sig för deras uppmärksamhet. I praktiken innebär detta ofta att tjejerna väljer den intresantaste av de killar som "visar sig" intreserade och ignorerar resterande. Undantags fallet (finns alltid undantag) är de tjejer som gör allt för att visa sig intreserad av en kille, allt utom att ta kontakt. Nej detta lämnar de fortfarande upp till killen, och om han inte tar kontakt så tror de att han inte var intresserad.

Men tänk om tjejerna hade vågat ta initiativ och pratat med den där hunken? De hade kanske fått se att han inte uppmärksammat deras signaler och egentligen är intresserad eller så är han en skitstövel som inte förtjänade signalerna från början. Inget dåligt kan komma ur att ta lite initiativ. Detta gäller er blyga killar också.

De flesta är så oroliga över sin egen situation att de uppskattar när någon tar initiativ och som en bonus så verkar de initiativtagande populära. De går runt och pratar med människor här och där, och då människor själva vill kunna detta, så ökar den initiativtagandes värde. Initiativtagaren blir attraktivare.

Vet inte om detta är något för mig egentligen. Har snittat ett inlägg per månad, eller ungefär tolv på ett år. Men det är som trevligt att komma hit och skriva av sig ibland.

Senast så var det November och jag hade nyligen blivit av med arbetet och beklagade mig över "spelet". Nu är det vår i luften och ett nytt arbete vankas förhopningsvis runt hörnet.

Så vad kan jag hitta att fundera över när livet vaknar till liv igen och alla verkar så uppåt? Vårkänslor så klart. Alla får vi dem, vissa mer, andra mindre. Egentligen är det ju bara kemikalier och energi som bildas av det extra solljuset. Men det är intresant hur detta kan få oss att bli mer optimistiska, gladare och flörtigare.

Men nu har jag funderat klart för nu. Flörta vidare i vår solen.

Okej. Livet började leka på allvar. Någorlunda fast arbete. Socialt umgänge. Date'er. Allt som gjorde att jag var nöjd. Sedan pang.

Inget arbete. och med inkomst försvinner ganska mycket socialt umgänge, åtminstone att träffa nya människor. Vilket påverkar date'ingen. Jag är iofs av inställningen att allt sker till det bästa.

Det roliga var att samma dag som arbetet gick poff började jag umgås med en ny bekantskap. Det var uppenbart att personen ville mer än vara vänner så jag spelade lungt. Tänkte att jag vill ha koll på mitt liv ordentligt innan jag skall ha koll på någon annans. Svartsjuke kortet spelades tidigt, likväll som dansen runt vart man är på väg. Och jag såg igenom alla taktiker, alla spel och antydningar.

Spelade lungt och ansåg att om personen är intreserad får den göra något åt saken. Jag satte alltså krokben för mig själv.

Detta är något som jag ofta gör när det gäller attraktions-interaktion. Jag älskar spelet men jag gillar inte att spela efter reglerna. Och det är mitt problem.

Har nu varit ledig i två dagar och hur har då vädret varit i Luleå?

Jo. Regn, rusk och blåst. Hade velat njuta av dagarna på en strand men nu har jag istället suttit alldeles för mycket framför TV'n. Har iofs avslutat två böcker så har bara en kvar nu innan jag får köpa några nya.

Har bokat nya lägenheter. Med lite tur har jag en i mitten på nästa vecka.

Skall bli skönt att flytta. Måste bara packa och städa. Har hur mycket tjafs som helst. Tror jag ärvt hamstrandet från min Mor och Morfar.

Har fått scema för nästa månad också. Kommer vara ledig för kräftskiva i Augusti samt fredagen på Lulekalaset. Kanske borde dra ihop ett gäng då. 

Som vanligt så har tiden sprungit.

- Har fått ett extra jobb. Väldigt lukrativt för tllfället. Med lite tur blir jag kvar i höst och får fast anställning till december.

- Har firat midsommar med familjen och mina bröders respektive. Underbart. Bestämdes att det blir kräftskiva i Augusti. Så nu skall det knoppas på ett sånghäfte. Och Edmans Vodka skall beställas.

- Hade en helg med bara bröderna. Ut och åt middag och sedan utgång. Vi skall försöka göra det till en årlig grej.

- Verkar som om jag flyttar till ny lägenhet snart. Har tröttnat lite på studentområdet. Skall bli skönt att bli vanlig svensson ett tag.

- När jag nu har jobb så känns det som om jag börjar hitta mig själv igen. Jag är mer tillfreds och har aldrig flörtat så mycket. Jag älskar att vara självständig (ekonomiskt sett).

- Läser för tillfället om kriget mellan Sparta och Aten, en bok som jag växlar med Nostradamus profetior.

Och det som komma skall.

- Flytt till ny lägenhet när en sådan är funnen. Med inredning, shopping och allt som jag gillar.

- Böckerna måste avslutas för att påbörja några nya som jag vill köpa.

Sedan avslutar vi med lite kuriosa.

Vi (Frejaskolan 6A - 97/98) har nästan alla "addat" varan på FB och påbörjat diskussioner om en återträff i mellandagarna. Kan vara roligt, vet några jag vill träffa igen åtminstone. Har dock redan heft en mini "reunion" med en av dem. Hon kom in på mitt jobb en dag, vi små pratade lite, får se om det blir av något lite längre samtal i sommar. Det nämndes i förbifarten åtminstone.

Men men. Dags att nanna med lite Nostradamus. Arbete om ca. 12h. 

Rätt och fel är två begrepp som alla människor använder med jämna mellanrum. Redan från barnsben får vi lära oss sociala normer som att det är fel att springa naken på gatan eller det är rätt att tacka för sig. Jag vill inte hävda att det är dåligt att lära barn vad som är socialt rätt och fel. Utan jag vill hävda att det är viktigt att man gör skillnad på rätt, fel, rättfärdigat och absolut rätt eller fel.

De flesta av oss växer upp och uppfostras inom en värdegrund.

- Du skall icke döda.

- Det är fel att ljuga.

- Gör mot andra som du vill att de skall göra mot dig.

m.fl, alla dessa är uttryck för värden. Inom vissa grupper är dessa värden absoluta, dödssynderna inom kristendomen är sådana, alltid är rätt eller fel. Men är verkligheten så enkel att det alltid finns rätt och fel? Oavsett situation?

De flesta människor skulle hävda att så är fallet, och jag tänker inte argumentera emot dem. Jag tror att varje handling är rätt eller fel, huruvida vi kan avgöra vilket som är fallet är det som jag ställer mig frågande till.

Jag tänker inte gå in på olika värdeteorier, men det vanligaste sättet att se om något är rätt eller fel är huruvida handlingen bryter mot sociala normer, intentionerna bakom handlingen och utfallet. Alla dessa tre borde vi väga samman men det är inte alltid vi gör det.

Ex.1 Ett barn plockar med sig en vara ut från en affär utan att betala för den.

Detta är att snatta, vilket är fel enligt lag och sociala normer. Vi antar att utfallet blir att butiken får ett svinn på max hundra kronor p.g.a detta. För de flesta detaljhandlar är det väldigt lite. Så långt anser de flesta att barnet gjort fel, men de har även gjort den undermedvetna antagandet att barnet tar en leksak, godis eller något annat icke essentielt. Men om barnet tar en limpa för att det inte ätit på en månad? Är det så fel?

Skruvar du på dig? Oroa dig inte, de flesta gör det. Man vill inte gärna säga att barnet gör fel, och de som gör det förlänger oftast skulden över barnets nivå. Nästan ingen skulle hävda att det bara är barnet som gör fel och ingen annans ansvar. Barnet är alltså rättfärdigat att ta limpan eftersom den inte ser hur den skulle överleva annars.

Nu är ju ett barn inte myndigt och inte ansvarig för sina handlingar. Det är ett privilegium för vuxna, och om det var en vuxen i exemplet ovan skulle de flesta hävda att det var fel oavsett (nästan) situation.

Ex.2 Vi antar att jag går förbi en sjö under vintern. Sjön är frusen och ett hundratal meter ute på isen går det en man. Medan jag passerar så brister isen och mannen är i akut behov av hjälp för att överleva.

I denna situation, med den kunskap jag har så verkar det vara rätt att hjälpa mannen och fel att bara ignorera hans ropp på hjälp.

Så vi antar att jag räddar mannen och våra vägar skiljs. Ett par veckor senare anhålls mannen för våldtäkt och mord på en liten flicka, handlingar som han begått på kvällen samma dag som jag räddade honom.

Var det kanske fel att rädda honom? Min handling ledde ju till en flickas våldtäckt och död. De flesta skulle säkert fundera på om de gjorde rätt i att rädda mannen.

Och ännu fler skulle nog döma personen som räddade honom.

Om vi sedan antar att mannen avtjänar sitt straff och sedan börjar arbeta igen som läkemedels forskare. Han lyckas då upptäcka botmedel mot Cancer, en upptäckt långt före sin tid. Han lyckas över en natt rädda livet på tiotusentals människor och otaliga framtida patienter.

Hade det varit rätt att låta honom drunkna då?

Vi måste alltså göra skillnad på rätt, fel, rättfärdigat och absolut rätt.

- Rättfärdigad är en handling: om intentionen är rätt med hänsyn till kunskapen hos agenten och de förutsedda konsekvenserna.

 - Rätt eller fel är en handling: när vi bedömer det faktiska utfallet av handlingen just nu.

 - Absolut rätt eller fel är en handling: när konsekvenserna alltid är rätt, alltid är fel, eller när konsekvensen aldrig spelar någon roll.

Det blev ett långt inlägg, inte ovanligt. De tre avslutande definitionerna är mina egna och inte absoluta. För er som orkat läsa hela. Tack för intresset och tålamodet.

Se även:

Värdeteori

Har varit lite dött här senaste månaden. Min vision om ett inlägg i veckan har tydligen inte hållits. Men svårt att hjälpa när tiden springer iväg och detta inte blivit en del av rutinerna ännu.

Det som hänt senaste tiden är inte mycket. Var ute Valborg och på vägen hem träffade jag en trevlig grupp människor. Vi utböt nummer för att träffas igen men det verkar ha runnit ut i sanden. När de nyktra till insåg de kanske att jag inte var värd att träffa igen. Ne, det är det säkert inte. Tror mer på osäkerhet hos personen/-erna ifråga.

Plannerar middagsbjudning för några av mina närmsta vänner. Tanken är att den skall hinnas med innan sommaren. Men med tanke att jag velat göra det under senaste halvåret är det tveksamt att det kommer hinnas med. De har mycket att göra och min tid bara försvinner.

Har spenderat ganska mycket tid på stadens cafér senaste tiden. Inget ovanligt med det, men tror vissa baristor börjar fundera över vem jag e. Hur som så brukar jag sitta med en bok, eller skissa på saker. Igår blev det en möjlig framtida tatuering. Kanske kommer upp en bild här så småningom. Har även en tanke på en sju delad blogg serie. Men skall skriva klart ett första utkast på hela serien innan jag bestämmer mig.

Tror dock det kommer ett kort inlägg om rätt och fel senare idag eller imorgon.

Tillbaka efter påskfirande med familjen, och en vecka med fixande i lägenheten, hamnade jag framför The Tyra Banks Show igår. Avsnittet handlade om första intryck och hur dömande dessa kan vara. Det som gjorde det lite extra intresant var att de bjöd in människor som sedan dömde människor på fotografier utan att veta att de senare skulle få försvara sina intryck när de träffade modellerna i studion.

Att det blev mycket heta känslor var förväntat, det jag inte förväntade mig var att programet skulle vara så ensidigt. Hela programmet gick ut på att det är fel att döma människor på förhand. Det fanns nästan inget utrymme för en mer nyanserad bild.

De flesta håller med om att det är fel att låta våra fördomar ta kontrollen över våra intryck, att vi borde försöka lära känna människor istället för att dra alla över en kam. Men inget av detta säger att fördomar i sig är dåliga. Det är hur vi förhåller oss till dem som vi måste se över.

Att ha ge uttryck för en fördom är det samma som att ge uttryck för en omedelbar känslomässig disposition som objektet för fördomen väcker inom oss. Det har inget med vad vi logiskt tycker och tänker utan vad vi känner.

Jag själv anser mig vara ganska fördomsfri, men för bara några dagar sedan var jag på väg till matvaruaffären. På en relativt enslig gångväg mötte jag två mörkhyade killar i 20års åldern. Klockan var runt fyra på eftermiddagen och det var fortfarande ljust ute. Det fanns alltså ingen logiskt eller rationel anledning för mig att känna mig hotad, men ändå fick jag en känsla av de var där för att råna mig. Jag är inte stolt över detta för jag insåg lika snabbt som känslan kom att det förmodligen inte var någon fara, men känslan dröjde sig kvar.

Det jag säger är att fördomar och första intryck är tveeggat. Det finns inga fel i att ha förutfattade meningar så länge man är bered att förändra och ifrågasätta dem. Och självklart inte sprida rykten och skvaller.

Se även:

Tyra Banks Show avsnitt 174