• Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 §).

Detta betyder att skollagen slår fast att skolan bekänner sig till demokratiska värderingar. Kommunala skolor är konfessionellt demokratiska. Längre ner kan man läsa att

• Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.

Skolan har alltså enligt statliga regelverk i uppgift att indoktrinera barnen i ett samhällslivs grundläggande värden. Demokratiska och Svenska värden, för inte kan det betyda vilket samhällsliv som helst? Globalt samhällsliv? Kyrkligt samhällsliv? Sektligt samhällsliv? Exempel på dessa värden är

• Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Nu bekänner sig skolan inte bara till demokrati utan även till västerländsk humanisms och den kristna traditionens etik och moral. Sedan följer då en kort rad som inte behöver förklaras

• Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Den kommunala skolan och och skolverket i synerhet, behöver se över sina lagar, förordningar och definitioner.

Men hur skiljer sig det hur kommunala skolor bekänner sig till något, och undervisar i det, mot andra skolor? Demokratin (som är det som är inskrivet i lagen och därför överskrider förordningar m.m) är tacksam på det sättet att den lär ut att alla människor är lika värda oavsett om de bekänner sig till demokrati eller inte och således får (bör) barnen lära sig att de inte behöver bekänna sig till demokrati. Något som jag är tveksam till att skolor eller lärare påpekar, eller skolverkets kontrollanter undersöker.

Men när det gäller de konfessionella friskolorna så kommer kontrollanter oftare än influensan och ser över att eleverna inte får ensidig undervisning och att det klargörs att de inte behöver bekänna sig till skolans bekännelse. Så dessa friskolor är således bättre platser än den kommunala skolan i detta avseende.

Personligen så tycker jag inte att debatten borde handla om konfessionella friskolor och vad de får lära ut till barnen. Utan om hur vi kan säkerställa att oavsett uppväxt, skola, språk och mycket mycket mer, att barnet själv får göra ett välinformerat beslut om alla sina trosbekännelser inom både politik, filosofi, etik och religion.

Se även:
Skolverkets Författningssamling